Lite trött såhär på kvällskvisten. Kan ju lätt bli så, när dagen startar redan klockan 05 på morgonen. Som tur är piggnar man (jag) till ganska mycket, efter ett stort glas kaffe med skummad mjölk och ett par smörgåsar.
Sedan var det en hal promenad till bussen, för att åka till jobbet.

Varje dag lägger jag märke till nya tecken på att våren faktiskt är på väg. För det första blir det ljust MYCKET tidigare på morgonen! Dessutom har SOLEN börjat bli riktigt ljus (bländande) och varm!

Nu behöver det bara bli liiiite varmare, några fler dagar med riktigt fint och soligt väder, så kommer även snödrivorna att börja smälta sakta men säkert. Jag är hoppfull!

Efter jobbet köpte jag några söta små glasburkar, där jag tänkte att vi kan ha några starka kryddor och kanske även grovmalet svartpeppar. Smidigt att ha nära till hands, när man lagar mat.
Och på bussen hem, när jag bläddrade i min nyköpta pyssel och idétidning, kom ett sms-avi om Panduropaket att hämta ut. Perfekt såhär en tisdagseftermiddag!

Har precis lagt in ICE kontakter igen i min mobil. ICE står för In Case of Emergency. ICE kontakter, ska vara en eller några personer, som ska kontaktas om du skulle hittas akut skadad eller sjuk och inte kan tala.

Besök SOS Alarm’s hemsida, för att läsa om hur man ska fylla i sin/sina ICE kontakter.

Imorse vaknade jag av att SOLEN sken in genom fönstret och värmde så smått mitt ansikte. Dags att gå upp! Efter en varm dusch sitter jag nu här med en kopp (glas) kaffe med skummad mjölk.

Länge sedan vi hade solsken och blå himmel, utan nederbörd. Idag är det en sådan dag. Med -8 grader dock. Men det gör ingenting. För jag vet vad som kommer snart. Och det vet småfåglarna också! Våren! Värmen!

Det är lika fantastiskt varje år. Jag faschineras fortfarande. Varje år. Trots att jag varit med om ett antal övergångar från vinter till vår. Men ändå. Lika fantastiskt varje gång fortfarande.

I helgen fick vi veta att det väntas tillökning i familjen (inte hos oss). Är glad med dem och önskar dem ett stort GRATTIS!

Det kommer att bli annorlunda nu. Helger vi firar ihop och andra gånger när vi träffas. Men förändring behövs ibland och är ofta något positivt.

Sedan slog det mej igen, att det inte har varit så många förändringar här hos oss på länge. Nästan inga alls, om man bortser från att Vincent saknas (enormt!) och att vi båda har jobb att åka till (så vi kan betala för boende, räkningar, lite kläder och har mat på bordet). Jag har aldrig tidigare bott på samma ställe så länge som nu (sedan 1997).

Men i övrigt är allt sej likt. Sedan länge. Det fick mej att fundera och känna vemod. Vilka förändringar behövs i ens liv NU för att bli till något positivt? Det är något man måste känna efter och få bestämma själv. Så att det inte står still utan går framåt. Åt ett positivt håll och får en att må bra och vara tillfreds med livet.